Vid mötet på församlingsgården i Tavelsjö deltog Iréne Oskarsson, ledamot i Riksdagens jordbruksutskott m.m., samt jordbrukare från Tavelsjö Lars Sandström och Fredrik Israelsson.
Från LRF Västerbotten deltog Arne Lindström, ordförande, Mats Granath, regionchef, Per-Gunnar Olofsson, företagscoach Grön Framtidsgård och från Tavelsjöbygdens LRF -avdelning, Malin Pellbrant, sekr.

Från TC-studien som arrangerat mötet deltog Karl-Olof Olofsson, ordf. i Tavelsjö församlings kyrkoråd och förstudiens styrgrupp, Göran Sundqvist ordf. i Tavelsjö- och Rödåbygdens utveckling (TuRe) och Nils-Ola Andersson, utredningssekreterare.

Iréne Oskarsson är ledamot (Kd) i Riksdagens jordbruksutskott. Hon leder själv en av de grupper som arbetar med utvärderingen av landsbygdsutvecklingen och var därför mycket intresserad av TC-studiens arbete.

Iréne informerade om Jordbruksverkets pågående utvärdering av hur EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP, Common Agricultural Policy) påverkar miljön i Sverige. Just nu pågår arbetet med att ta fram ett nytt landsbygdsprogram. Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram ett underlag för detta. Det mesta talar för att det nya landsbygdsprogrammet kommer igång först 2015. Om det nya gårdsstödet börjar gälla 2015 kommer befintligt gårdsstöd och landsbygdsprogram att förlängas ett år.

Iréne O ansåg att förutsättningarna för utvecklingssatsningar i Tavelsjöbygden var mycket mer gynnsamma än i många andra landsbygdsområden. Man ser att många bygger nytt i området vilket är ett mycket bra tecken på att det finns verklighetsförankrad framtidstro.

TC-studien är enligt Iréne Oskarsson ett unikt projekt i landet. Tanken att kyrkan kan ha en nyckelroll i etablering av ett nytt och attraktivt centrum i en bygd med en samlad befolkning på ca 4 000 invånare känns mycket intressant och spännande.

Arne Lindström ordförande för LRF i Västerbotten berättade om hur det är att bedriva lantbruk i Röbäck utanför Umeå: Bebyggelsen är tätare där än i Tavelsjö. Han menade att det inte behöver vara något problem att bedriva jordbruk med djurhållning i en tätort. När man planerar för bebyggelse i ett jordbruksområde bör man enligt Arne L skriva in jordbrukarnas rätt att bedriva sin verksamhet i planförutsättningarna.

Sådana skrivningar bör innefatta beskrivningar av miljökonsekvenser avseende lukt och ljud. Redan idag finns en mycket större närhet mellan jordbruk med djurhållning och skola/bostadsbebyggelse i Tavelsjö än vad Boverket rekommenderar. Boverkets rekommendationer bör ses som ett redskap att undvika problem.
Fördelar
Man bör även se att det finns stora fördelar med att eftersträva en nära integration mellan bostadsbebyggelse och djurhållning.
Allmänhetens kunskaper om livsmedelsproduktionens villkor blir bättre vilket är en stor fördel för både lantbrukaren och konsumenten. Större närhet mellan aktivt jordbruk och bostadsbebyggelse ger bättre förutsättningar för en fungerande marknad för närproducerade livsmedel.
Mindre Allergirisk
Det finns även studier som visar att barn som växer upp i lantbruksmiljöer har mindre benägenhet att utveckla allergier.
Lars Sandström är den lantbrukare som har sin gård i byns centrala del. Han nyttjar idag den åkermark som kyrkan äger på fastigheten Tavelsjö 7:8 mellan affären och kyrkan = ca 3 ha. Han nyttjar även den åkermark ca 3 ha som ligger på fastigheten Tavelsjö 6:34 mellan Tavelsjön och Sjöbacka. Lars S brukar totalt 140 ha åker. En viktig del av verksamheten på gården handlar om uppfödning av diande kalvar. Verksamheten förutsätter enlig Lars närhet mellan ladugård och betesplatser för korna. Eftersom brukningscentrum med ett 40-tal di-kor ligger i byns centrala del är den aktuella åkermarken på 6:34 och 7:8 av särskilt stort värde för driften. I dagsläget betalas ingen ersättning till de markägare som äger den aktuella åkermarken. Lars S vill bidra till byns fortsatta utveckling men anser att ytterligare bebyggelse bör ske norr om skolan i det område där det de senaste åren byggts ett flertal nya villor. Avståndet från det området till sjön och till affären är ca 1,3 km. Enligt Lars S är uppdelningen av byn i två separata delar med öppen åkermark emellan de båda delarna avsiktlig och önskvärd. Lars Sandströms lantbruk upplåter i dagsläget en del av sina lokaler till ett lokalt byggföretag för produktion av väggblock.
P-G Olofsson är företagsutvecklare inom LRF. Han menade att en utveckling av Tavelsjö borde innefatta etablering av ett företagscentrum där det finns möjlighet för företag att hyra lokaler. Tanken ligger väl i linje med TC-studiens vision att skapa ett attraktivt centrum i Tavelsjö. Idén om centralt belägna lokaler att hyra för företagare i Tavelsjö bör lyftas fram i samband med programutveckling inför en ny detaljplan för området.

TC-studien utgår från att varje markägare självständigt tar ställning till hur man önskar förvalta den mark man äger. Eftersom både kyrkan som ägare av fastigheterna 6:22 och 7:8 och ägarna av fastigheten 6:34 varit entydigt positiva till möjligheten att bebygga marken på dessa fastigheter kommer förstudien i sina förslag att utgå från detta. Genomgången med företrädare för riksdagens jordbruksutskott och LRF har gett goda argument för att eftersträva en utveckling av det aktuella området i Tavelsjö by så att närheten mellan aktivt jordbruk och bostadsbebyggelse kan bibehållas. Inte ens en förtätad bebyggelse på de aktuella fastigheterna 6:34, 6:22 och 7:8 bör uppfattas som ett hot mot lantbrukets framtid i byn och bygden. Att producera livsmedel från både växter och djur bör ses som en naturlig, självklar och eftersträvansvärd del av livet på landsbygden. De lokala jordbrukarnas rätt att bedriva verksamhet med både växtodling och djurhållning bör skrivas in som planförutsättning i framtida detaljplaner som utarbetas för områdeNils-Ola